Röstforskning

Röstforskning är ett tvärvetenskapligt område som studerar hur rösten produceras, hur röstens kvaliteter varierar och hur röstfunktion påverkas av hälsa, ålder och miljö. Den omfattar mänsklig röst och i viss mån röst hos andra djur. Fältet drar kunskap från lingvistik, fonetik, fysiologi, medicin, psykologi och signalbehandling för att förklara hur luftflöde, vokalveckens vibrationer och resonans i vokaltraktet skapar ljud.

Nyckelområden inkluderar fysiologisk röstforskning som undersöker hur luftflöde, tryck och vokalveckens vibrationer samverkar i larynx; akustisk röstforskning som analyserar ljudets frekvensinnehåll, intensitet och spektrum; samt klinisk röstforskning som studerar röststörningar och deras behandling. Andra inriktningar är rösthälsa och förebyggande arbete, röstpedagogik och sångpedagogik samt forensisk röstforskning.

Metoderna omfattar endoskopiska och bildbaserade tekniker som laryngoskopi och stroboskopi för att observera vokalveckens rörelse, samt elektrolaryngografi (EGG) för att mäta vokalveckens kontakt. Akustiska metoder används för att analysera parametrar som grundtonfrekvens (F0), jitter, shimmer och formantfrekvenser i inspelad röst. Forskningen utnyttjar även MRI, ultraljud och att använda tal- och röstdata från stora samlingar.

Användning av röstforskning inkluderar klinisk logopedi och röstterapi, diagnostik och rehabilitering av röststörningar, bidrag till sångpedagogik och musikforskning samt tillämpningar inom forensisk röstanalys. Etiska frågor kring röstdata, integritet och påverkan av behandling är vanligt förekommande.