Ryggradsdjur

Ryggradsdjur (Vertebrata) är en grupp djur inom phylum Chordata som kännetecknas av en ryggrad av ryggkotor som skyddar ryggmärgen. De har ett endoskelett av ben eller brosk och en skyddande skalle som omger hjärnan. De flesta har ett välutvecklat centralt nervsystem och ett slutet cirkulationssystem. Respirationen varierar mellan gälar hos fiskar och lungor hos amfibier, kräldjur, fåglar och däggdjur. Denna grupp omfattar ett stort spektrum av livsformer, från små fiskar till stora däggdjur, i vatten och på land.

Ryggradsdjuren delas vanligen in i fiskar, amfibier, kräldjur, fåglar och däggdjur. Fisken är den äldsta gruppen och delas ofta in i broskfiskar och strålfeniga fiskar. Amfibierna lever oftast i närheten av vatten och har en livscykel som ofta börjar i vatten med en larvform. Kräldjur, fåglar och däggdjur är vanligtvis landlevande och har olika sätt att föröka samt olika strategier för kroppstemperaturreglering; fåglarna har fjädrar, däggdjuren har päls, och kräldjuren har varierande hudtyper.

Evolution och mångfald: De tidigaste ryggradsdjuren uppstod i kambrium, och de första käkförsedda vertebraterna utvecklades därefter, vilket ledde till dagens fiskar, amfibier, kräldjur, fåglar och däggdjur. Idag finns cirka 66 000 kända arter av ryggradsdjur. Mångfalden sprids över olika livsmiljöer och storlekar, och gemensamma drag är ryggrad, endoskelett och en gemensam evolutionär historia som inkluderar utvecklingen av käkar, lungor och, hos vissa grupper, flygförmåga och avancerad socialitet.