Recessivt

Recessivt, inom genetik, beskriver ett anlag eller en egenskap vars fenotypiska (synliga) uttryck normalt maskeras av ett dominerande anlag när en individs två kopior av genen inte båda är recessiva. Ett recessivt anlag uppträder alltså oftast endast när en person har två recessiva kopior av genen.

I genetikens grundmodell har varje människa två versioner av varje gen (två allele). Om en person har två kopior av det recessiva allelet, betecknat som aa, uttrycks den recessiva egenskapen. Om minst en dominant allele finns (Aa eller AA) visas den dominanta egenskapen. Personer med en recessiv allel men en dominant allel kallas bärare eller heterozygota; de visar vanligtvis inte den recessiva egenskapen men kan föra den vidare till sina avkommor.

Exempel på recessiva egenskaper finns inom människors och andra organisms ärftlighet. Cystisk fibros och vissa former av albinism är vanliga exempel där båda allelerna måste vara recessiva för att sjukdoms- eller utseendeegenskapen ska uttryckas. Sickle cell disease är också recessivt: endast personer med två recessiva alleler utvecklar sjukdomen, medan heterozygota bärare oftast är symptomfria eller har milda symtom.

Recessiva anlag kan finnas kvar i populationer eftersom bärare inte alltid uppvisar fenotypiska tecken, vilket gör att allelet kan överföras till nästa generation utan synlig effekt. På längre sikt påverkas frekvensen av allelet av genetisk drift, selektion och migration.