Rangordning

Rangordning är en metod för att ordna objekt, alternativ eller observationer i en följd enligt ett kriterium eller en måttstock, ofta från högsta till lägsta. Till skillnad från absolutpoäng betonar rangordningen själva ordningen snarare än de absoluta värdena. En rangordning kan grundas på olika kriterier och används i många sammanhang.

Metoderna för att nå en rangordning varierar. Man kan nå en rangordning genom poängsättning där varje objekt tilldelas en sammanvägd poäng, eller genom jämförande parvisa bedömningar där varje par av objekt bedöms mot varandra. I mer komplexa fall tillämpas flernivå- eller multikriterierbaserad rangordning (MCDM), där flera kriterier vägs samman till en slutlig ordning. Hanteringen av lika värden (ties) är ofta en praktisk fråga, där man kan använda genomsnittsrang eller slumpmässig brytning.

Rangordning används framför allt med ordinaldata; avstånd mellan placeringar behöver inte vara lika. I statistiken används ofta icke-parametriska mått som Spearman eller Kendall för att mäta samstämmigheten mellan olika rangordningar.

Exempel på tillämpningar är sportligor och skol- eller arbetsbedömningar där preliminära resultat sammanställs i en topplista. Sökmotorer, rekommendationssystem och beslutsstöd använder ofta rangordningar för att sortera alternativ efter relevans eller prioritet.

Rangordningar kan förenkla komplex information och därmed förlora information om hur mycket bättre ett alternativ är än ett annat. De är känsliga för hur kriterier viktas, och subjektivitet kan spela in i bedömningar. Sammanvägning av kriterier kräver tydliga regler.