Radioutsändningar

Radioutsändningar är överföring av ljudinnehåll över radiovågor till allmänheten genom terrestra sändare. Program sänds i olika frekvensband och med olika tekniker, och mottagare i hushåll eller fordon tar emot signalen och omvandlar den till ljud. Radioutsändningar kan vara analoga eller digitala.

Tekniken bakom radioutsändningar kräver en sändare som modulerar ljudsignalen och en antenn som överför vågorna. Vanliga modulationsmetoder är amplitudmodulation (AM) och frekvensmodulation (FM). Digitala system paketerar ljudet och extra data, exempelvis DAB+/DAB och DRM. Mottagare följer standarder och kan ta emot flera program samtidigt.

Frekvensbanden varierar mellan regioner. I många länder används FM-bandet (cirka 87,5–108 MHz) för traditionell ljudsändning. Andra tekniker inkluderar lång-, mellan- och kortvågsband samt digitala lösningar som DAB+/DAB. Terrestra radioutsändningar kan kompletteras eller ersättas av satellitradio och internetradio.

Historia: Radioutsändningar utvecklades tidigt under 1900-talet. Pionjärer som Guglielmo Marconi lade grunden för kommersiell radio, och radiomedierna växte snabbt till ett viktigt massemedium.

Reglering: Internationell koordinering sker via ITU och nationella myndigheter ansvarar för tillstånd, frekvenser och spektrumanvändning. I Sverige reglerar Post- och telestyrelsen sändningstillstånd och användning av frekvenser.

Framtid: Digitalisering och IP-baserad distribution förändrar radioutsändningar. Digitalradio som DAB+/DRM och internetradio kompletterar eller ersätter vissa terrestra sändningar, samtidigt som traditionell radion fortfarande spelar en roll i information och kultur.