RNAkedja

RNAkedja är en polymer av ribonukleotider där varje enhet består av ribos, en fosfatgrupp och en av fyra kvävebaser: adenin (A), uracil (U), cytosin (C) och guanin (G). Kedjan binds genom fosfodiesterbindningar från 5'-änden till 3'-änden. RNA är vanligtvis enkelsträngat men kan bilda sekundära strukturer genom interna basparningar, såsom hairpins.

RNA bildas huvudsakligen genom transkription av DNA med RNA-polymeraser. Olika typer av RNA har olika funktioner: messenger RNA (mRNA) bär genetisk information till ribosomerna; ribosomalt RNA (rRNA) och transfer RNA (tRNA) deltar i proteinsyntesen. Små regulatoriska RNA, såsom miRNA och siRNA, samt små kärnRNA (snRNA) reglerar genuttryck och RNA-processning.

RNA har egenskaper som gör den kemiskt annorlunda än DNA: ribosen innehåller en 2'-hydroxylgrupp, vilket gör RNA mer mottaglig för hydrolys. Eukaryot mRNA får ofta 5' cap och 3' poly-A-svans, medan andra RNA-typer inte alltid är modifierade. RNA kan också fungera som katalysator i ribozym och spela roll i reglering av gener.

Analys och användning: RNA-kedjor studeras med RNA-sekvensering (RNA-seq) och andra molekylärbiologiska metoder. Inom medicin och bioteknik används syntetiska RNA i forskning och terapi, exempelvis som mRNA-vacciner och siRNA-behandlingar; antisense-oligonukleotider används också.

Förekomst och stabilitet: RNA är känslig för nedbrytning av RNaser och kräver särskild hantering i laboratorier. För förståelsen av livets ursprung är RNA centralt i hypotesen om en RNA-värld, där RNA kunde fungera både som bärare av genetisk information och som enzymer i tidiga livsformer.