Rådgörande

Rådgörande är en term som används i svenskt offentligt liv och organisationer för att beskriva föreberedande eller rådgivande samtal bland beslutsfattare. Syftet är att utbyta information, klargöra frågor och överväga olika alternativ innan ett formellt beslut fattas. Rådgörande kan ske inom myndigheter, kommunfullmäktige, nämnder, styrelser eller arbetsmarknadsparter.

Till skillnad från ett formellt sammanträde där beslut fattas, är rådgörande oftast icke-bindande och kan hållas som informella eller mindre grupper, ibland under sekretess eller med begränsat antal deltagare. Syftet är att nå ökad enighet, få uppdateringar från olika aktörer och förbereda underlag till det officiella beslutsunderlaget. Det kan fungera som en kanal för att samla synpunkter och identifiera potentiella problem innan konflikt eller missförstånd uppstår i ett parlamentariskt eller administrativt sammanhang.

Rådgörande kan ske innan en större beslutsgång, eller som en del av en serie samråd i frågor av gemensamt intresse. I vissa sammanhang regleras det av lagstiftning eller interna stadgar; reglerna varierar mellan sektorer och organisationer. Öppenhet och transparens är därför varierande; vissa rådgöranden hålls öppna eller protokollförs, medan andra hålls informellt och inte direkt offentligt tillgängliga.

Etymologi och användning: ordet kommer från råd och göra, och har traditionellt betecknat konsultation och deltagande i beslutsförberedelser. I engelskspråkig litteratur översätts rådgörande ofta till deliberation, consultative discussion eller preparatory talks. Se även: deliberation, konsultation, förberedelse.