Prognosjusteringar

Prognosjusteringar är revideringar av tidigare publicerade prognoser för att spegla ny information eller reviderade antaganden. De används inom finans-, försäljnings- och verksamhetsplanering samt i projektstyrning i både privat sektor och offentlig sektor.

Justeringarna uppkommer vid regelbundna prognosgenomgångar (månatliga eller kvartalsvisa) eller som svar på nya data. Processen innefattar jämförelse mellan faktiska resultat och prognos, identifiering av avvikelseorsaker, uppdatering av antaganden och godkännande av förändringar av ett behörigt styrningsorgan. Den nya prognosen dokumenteras och kommuniceras till berörda parter.

Drivkrafter inkluderar förändringar i efterfrågan, prisnivåer, råvaru- och arbetskostnader, valutakursförändringar, regulatoriska förändringar, leverantörskedjeproblem samt nya strategiska satsningar eller produktlanseringar. Justeringar kan vara proaktiva (rullande prognoser som uppdateras före eller i takt med förändringar) eller reaktiva (baserade på faktisk avvikelse).

Implikationer: påverkar budgetar, prestationsmått och incitamentsystem. Prognosjusteringar kan förbättra beslutsunderlaget och noggrannheten, men missbruk eller bristande spårbarhet kan minska förtroendet. Det är viktigt med tydlig motivering och revisionsspår.

Mätvärden används för att bedöma lämpligheten: prognosnoggrannhet som MAPE, MAE och RMSE, samt systematisk skepsis (bias) och historik över tid. Bästa praxis innefattar spårbarhet av ändringar, överensstämmelse med strategisk plan, åtskiljande av felkorrigering från utjämning samt användning av scenarier.