Osäkerhetsmarginal

Osäkerhetsmarginal är den intervall som beskriver hur mycket ett uppmätt värde kan avvika från det sanna värdet på grund av osäkerheter i mätprocessen. Begreppet används inom naturvetenskap, teknik, kvalitetssäkring och riskanalys för att kommunicera hur tillförlitligt ett resultat är.

Den fungerar som ett mått på resultatets noggrannhet och pålitlighet. I praktiken uttrycks ofta uppmätt värde som X ± U, där U är osäkerhetsmarginalen. Vid normalfördelning används ofta en expansionsfaktor för att få en konfidensnivå, exempelvis U = k · uc, där k vanligtvis är cirka 2 för ungefär 95 procents konfidens, beroende på fördelning och krav.

Beräkning och metodik bygger vanligtvis på en systematisk osäkerhetsbudget enligt etablerade ramverk som GUM. Man identifierar källor till osäkerhet (till exempel instrumentprecision, kalibrering, miljöförhållanden och modellantaganden), kvantifierar varje källa, och kombinerar dem till en sammanlagd standardosäkerhet uc. Om källorna är oberoende används oftast summering i kvadrater (root-sum-of-squares); vid beroenden används korrekta kombinationsmetoder. Den expansionsosäkerhet som kommuniceras är då U = k·uc.

Användningen av osäkerhetsmarginal är central i rapportering av mätresultat, kvalitetskontroll och riskbedömningar. Exempel: ett längdmått med skjutmått kan presenteras som längd = 12,34 cm ± 0,05 cm, där 0,05 cm är osäkerhetsmarginalen. En tydlig redovisning av osäkerhetsmarginal ökar transparensen och möjliggör jämförelser mellan olika mätningar och metoder.