Omistuspronomin

Omistuspronomin är en kategori pronomen som uttrycker ägande eller tillhörighet. De används ofta för att hänvisa till något som tillhör någon och kan fungera som possessiva determinativ framför ett substantiv eller som självständiga pronomen som ersätter en nominalfras.

På svenska finns olika former beroende på ägaren och på det ägda substantivets genus och nummer. Vanliga former är min, mitt, mina; din, ditt, dina; hans; hennes; vår, vårt, våra; er, ert, era; deras. Dessa böjs för att överensstämma med vad som ägs: till exempel min bil (en-ord), mitt hus (ett-ord) och mina böcker (plural).

Funktionellt används omistuspronomin ibland som determinativ framför ett substantiv, till exempel min bil, ditt hus eller deras planer. Andra gången används de som självständiga pronomen som står för en hel nominalfras, till exempel Det är min. Exempel på pluralpronom: Det här är mina. Formen påverkas av ägaren person och tal, samt, vid determinativt bruk, av det ägda substantivets genus och nummer.

Skillnaden mellan possessiva determinativ och possessiva pronomen ligger i funktion: determinativen modifierar ett nämnord, medan pronomen används utan ett närvarande substantiv. Dessa pronomen finns i liknande former som determinativen men betraktas utifrån vilken nominaldel de står för eller ersätter.

Se även

Engelska motsvarigheter är mine, yours, his, hers, ours och theirs. Vanliga jämförelser görs internationellt mellan språk när det gäller hur ägande uttrycks i pronominal form.