Neutronstjärnerekollianationer

Neutronstjärnerekollianationer, även kända som neutronstjärnfusion eller kollisioner mellan neutronstjärnor, är en kosmisk händelse där två neutronstjärnor som kretsar kring varandra kolliderar. Dessa objekt är extremt täta rester av massiva stjärnor som har exploderat som supernovor. En typisk neutronstjärna har en massa jämförbar med solen men är bara cirka 20 kilometer i diameter, vilket ger en otrolig densitet.

När två neutronstjärnor kolliderar, frigörs enorma mängder energi i form av gravitationella vågor, gammastrålar och andra former av elektromagnetisk strålning. Dessa händelser är bland de mest energirika i universum. Kollisionen tros vara den primära källan till tyngre grundämnen i universum, såsom guld, platina och uran, genom en process som kallas r-processen (snabb neutroninfångning).

Observationer av neutronstjärnerekollianationer har revolutionerat vår förståelse av astrofysik. Först bekräftades gravitationella vågor från en sådan händelse (GW170817) år 2017, vilket banade väg för multimedelsobservationer med teleskop som fångade upp ljuset från kollisionen. Detta markerade en ny era inom multimedelsastronomi, där man kombinerar observationer av gravitationella vågor och elektromagnetiskt ljus för att studera kosmiska fenomen. Studiet av dessa kollisioner ger insikter i fysik under extrema förhållanden, bildandet av svarta hål och universums expansion.