Nervtrådarna

Nervtrådarna, eller nervfibrerna, är de långa processerna hos neuroner som leder elektriska impulser mellan olika delar av nervsystemet. De flesta nervtrådar är axon; dendriter räknas normalt inte som nervtrådar i samma bemärkelse. Nervtrådarna kan vara myeliniserade eller omyeliniserade.

Struktur och myelinisering: Ett axon omges av stödjeceller. I det perifera nervsystemet bildar Schwannceller myelin runt axonet i segment, medan i centrala nervsystemet bildas myelin av oligodendrocyter. Myelinskidan består av flera lager membran som ökar ledningshastigheten via saltatorisk ledning mellan noderna av Ranvier. Ledningshastigheten ökar med större axondiameter och när myelinet är närvarande.

Organisation och funktion: Nervtrådarna samlas i buntar, fasciklar, vilka omges av perineurium; flera fasciklar bildar en nerv som omges av epineurium. I perifera nerver är fibrerna ofta blandade med sensoriska (afferenta) och motoriska (efferenta) fibrer. Fiberklassifikation i PNS innefattar A-, B- och C-fibrer med olika myelinisering och hastigheter (A snabbast, C långsammast).

Klinisk relevans: Skador på nervtrådarna kan leda till funktionsnedsättning i berört område. Demyeliniserande sjukdomar som MS påverkar CNS-nervtrådar, medan Guillain-Barré-syndrom påverkar PNS-nervtrådar och ofta orsakar snabb progressiv svaghet.

Ultrastruktur: Under elektronmikroskopi ses myelinskidan runt axonet och noderna Ranvier. För diagnostik kan olika avbildnings- och neurofysiologiska metoder användas för att bedöma ledningshastighet och myelinskada.