Meteoritpåverkan

Meteoritpåverkan avser effekten av att en utomjordisk kropp, oftast en meteorit eller bolid, träffar jordens yta eller atmosfären. Nedslag kan leda till bildandet av en krater, uppsmält berggrund och spridning av tektiter eller spheruler. Energi som levereras vid nedslaget kan orsaka lokala katastrofer och, vid större händelser, klimatförändringar genom utsläpp av stoft och aerosoler i stratosfären.

När en mindre kropp brinner upp i atmosfären kallas det ofta en luftburen explosion (airburst). Tunguska-händelsen 1908 i Sibirien är det mest kända exemplet där inga större kratrar bildades men marken förstördes över ett stort område. Chelyabinsk-händelsen 2013 visade hur farliga sådana händelser kan vara även utan större kratrar.

Av de mest kända nedslagen på jorden är Chicxulubkratern på Yucatánhalvön, som uppstod för cirka 66 miljoner år sedan och anses ha haft stor inverkan på livet genom en massutrotning och klimatförändringar. Andra exempel är Barringerkratern i Arizona, bildad för cirka 50 000 till 1 miljon år sedan.

Frekvensen av nedslag varierar kraftigt med storlek: mycket små nedslag inträffar dagligen över jorden, men stora nedslag är mycket sällsynta och sker sannolikt endast över längre tidsperioder. Geologiska tecken som chockerat kvartskristaller, tektiter, iridiumanomalier och sferuler används för att identifiera tidigare nedslag.

Övervakning och forskning innebär att kartlägga NEO-objekt (nära jordens objekt) och bedöma potentiella hot. Vid hot diskuteras ofta teoretiska avlednings- eller deflektionsstrategier, även om sådana planer är spekulativa och tekniskt utmanande.