Marknadsfördelning

Marknadsfördelning är inom konkurrensrätt en överenskommelse mellan företag som konkurrerar på samma marknad att dela upp kunder, geografi eller produkter så att konkurrensen mellan dem begränsas eller elimineras. Vanliga former är geografisk uppdelning av marknaden, segmentering av kunder eller uppdelning av produktkategorier. I teorin kan även informella eller tacita överenskommelser förekomma, men båda ändar i mål är att minska konkurrensen.

Effekter och risker

Syftet med marknadsfördelningar är att varje deltagare får større eller stabilare marknadsandelar, men de innebär oftast högre priser, färre valmöjligheter och sämre incitament till innovation. För konsumenter och rättvist konkurrerande företag leder detta till väsentliga samhällsekonomiska kostnader och snedvridningar i prisbildning och effektivitet.

Rättslig ram och bedömning

I EU och Sverige är marknadsfördelningar generellt förbjudna enligt konkurrensreglerna. Europeiska unionens konkurrenslagstiftning förbjuder horizontella överenskommelser som delar upp marknaden eller kunder. Den svenska Konkurrenslagen förbjuder liknande beteenden och ges sanktioner som böter, och i vissa fall krav på upphörande av överenskommelsen. Konkurrensmyndigheter kan använda leniency-program och andra verktyg för att avskräcka och avslöja karteller.

Undantag och nyanser

Undantag kan teoretiskt finnas om överenskommelsen leder till nettoeffektivitet som kompenserar för konkurrensbegränsningen, men sådana fall är ovanliga och under noggrann granskning. Marknadsfördelningar används ofta som exempel när man beskriver risker med kartellbildning och behovet av stark konkurrenslagstiftning.