Lågfriktionsmaterial

Lågfriktionsmaterial är material som är särskilt avsedda att minska friktionen mellan två glidande ytor. De kännetecknas av låga friktionskoefficienter, god slitstyrka och stabil prestanda över olika temperaturer och miljöförhållanden. Sådana material uppnår ofta låg friktion genom inbyggda eller tillsatta smörjmedel i polymerbaserade lösningar eller genom ytskydd med fasta smörjmedel.

Vanliga typer är polymerbaserade material som PTFE (teflon) och PEEK med tillsatta smörjmedel som grafit eller MoS2, samt UHMWPE och POM. Metalliska alternativ förekommer i form av bronser eller kopparlegeringar impregnerade med grafit. Keramiska lågfriktionslösningar används särskilt i torra eller vakuummiljöer och kan utgöras av keramiska material som Si3N4 eller SiC eller deras kompositförband där keramikerna kombineras med polymerer eller metallkomponenter för ökad nötningstålighet.

Användningsområden inkluderar glidande lager i lager och bussningar, tätningar, kompakta linjefunktioner i maskiner samt specialkomponenter i bil- och flygindustrin, medicinteknik och instrumentering. Val av material beror på arbetsvillkor som belastning, temperatur, närvaro av vätskor eller damm samt krav på korrosionsbeständighet och livslängd.

Provning och prestanda utvärderas ofta genom tribologiska tester som friktions- och slitageprov (t.ex. pin-on-disk) under olika temperaturer och fuktförhållanden. Resultaten hjälper till att välja rätt lågfriktionsmaterial för en given tillämpning och miljö.