Läskflaskor

Läskflaskor är behållare avsedda för kolsyre- eller läskedrycker som läsk, cola och lemonad. De vanligaste materialen är glas och PET-plast. Vanliga volymer är 0,33 liter, 0,5 liter, 1 liter och 2 liter.

Glasflaskor har god inertitet och kan återvinnas och återanvändas i ett kontrakterat system. De är tåliga mot koldioxidtryck men tyngre och skörare jämfört med plast, vilket påverkar transport och hantering. PET-flaskor är lätta, billigare att tillverka och ofta mycket tydliga, men kräver bred återvinning. PET används ofta som engångsförpackning men finns även i återanvändbara former i vissa marknader.

Flaskornas konstruktion är anpassad till inre tryck från kolsyra. De har tjockare väggar, särskilt i halsen, och förslutningar som kapsyl eller skruvlås som ska hålla tätt.

Miljö och regler: i många länder, inklusive Sverige, gör pant- och returprogram att läskflaskor återvinns eller återanvänds. Glasflaskor kan skänkas tillbaka för rengöring och återfyllning, medan PET-flaskor vanligtvis samlas in som plaståtervinning och materialåtervunnen till nya förpackningar.

Historik: glasflaskor användes för läsk sedan 1800-talet när kolsyrat vatten började drickas i massor. Produktion och material har utvecklats med plastens ankomst under andra halvan av 1900-talet, vilket ledde till en explosion av PET-flaskor och flergångsförpackningar i många marknader.