Luftdäck

Luftdäck, eller pneumatiska däck, är däck som uppfylls med tryckluft för att bära belastning, ge stötdämpning och skapa kontakt mellan vägen och fordonet. De används på personbilar, lastbilar, motorcyklar, cyklar och många andra fordon. Luftdäck kan vara tubade eller tubslösa (tubeless). Tubade däck har en innerslang som håller luften, medan tublösa däck förses med en inre lufttät liner och kommunicerar direkt med däckets bead.

Konstruktion och material. Ett luftdäck består i huvudsak av slitbanan, sidorna och bead-området som håller däcket på fälgen. En luftfylld kammare eller liner gör att däcket behåller trycket. Modeller och sammansättningar varierar med användningsområde och körförhållanden. Modern bil- och lastbilsteknik domineras av tublösa däck.

Funktion och påverkan. Rätt lufttryck i däcken påverkar kontaktpatch, grepp, komfort, bränsleekonomi och däckens livslängd. För lågt tryck ökar rullmotstånd och slitaget på mitten, medan för högt tryck minskar greppet och ökar slitaget på mitten. Temperatur och belastning påverkar också trycket. Regelbunden kontroll av trycket är viktig.

Underhåll och säkerhet. Däcken kontrolleras för skador, sprickor och slitage. Trycket bör kontrolleras när däcket är kallt enligt tillverkarens rekommendationer. Avvikelser i tryck eller mönsterdjup kan leda till sämre prestanda och ökad risk för punktering eller felkörning. Modern utrustning som däcktryckssensorer (TPMS) hjälper till att övervaka trycket i vissa fordon.

Miljö och regler. Slitagemenskaper och återvinning är viktiga delar av däckens livscykel. Vissa länder har regler om minimalt mönsterdjup och rekommenderat däcktryck samt standarder för märkning och prestanda. Retread och återvinning används särskilt för tunga fordon.