Lastfördelning

Lastfördelning är processen där krafter som verkar på en konstruktion fördelas och leds vidare från laster till stöd och bärverk. Den avgör hur stora laster byggnadens medlemmar måste klara av och hur kraften flödar genom konstruktionen. Laster delas ofta in i dödlaster (permanenta laster som byggnadens egen vikt), nyttelaster (varierande laster såsom människor och möbler) samt särskilda laster som snö, vind och seismisk inverkan. Den exakta fördelningen beror på byggnadens geometri, material, anslutningar och hur stöden är uppställda.

Principerna för lastfördelning innebär hur lastens väg genom konstruktionen ser ut (load path) och hur styvhet samt hur kopplingar och stöd reagerar påverkar hur kraften delas mellan bärverkselement. I enkla fall kan fördelningen bedömas med tributär area och jämviktsberäkningar för statisk determinism. I mer komplexa konstruktioner är fördelningen ofta statiskt oberoende av determinism och bestäms i stället av styvheter och deformationer. Metoder för analys inkluderar klassiska momentfördelningsmetoder, styvhetsbaserade metoder samt numeriska tekniker som finita element-metoden.

Praktiskt används lastfördelning för att dimensionera balkar, kolonner, länkar och anslutningar så att de klarar designlaster utan att överdrivna deformationer eller svikt uppstår. För Sverige och internationellt styrs lastfördelningen av byggnormer och standarder, exempelvis Eurokod och nationella byggregler, vilka anger vilka laster som ska beaktas och hur deras påverkan räknas ut. Lastfördelning är därmed central för säkerhet, funktion och ekonomi i byggnader, broar och maskinella konstruktioner.