Landskapsmetricer

Landskapsmetricer är kvantitativa mått som används inom landskaps- och tungt beroende av geografi för att beskriva strukturen, sammansättningen och den spatiala uppbyggnaden av ett landskap. De beräknas vanligtvis från klassificerade karta över markanvändning eller marktäcke genom att identifiera patchar—konsekutiva områden som tillhör samma klass—och sammanställa egenskaper över patchar eller över hela landskapet. Syftet är att stödja förståelsen av ekologiska processer som fragmentering, habitatkvalitet, fragmentering och samband mellan habitat samt att informera planering och bevarande.

Kategorierna av landskapsmetricer inkluderar patchmått (egenskaper hos enskilda patchar såsom yta och perimeter), klassmått (summerade värden för en viss markklass) och landskapsmått (sammanfattningar över hela landskapet). Vanliga mått är antal patchar, genomsnittlig patchstorlek, kantdens densitet, formindex, landskapsformindex, fragmentation- och contiguity-relaterade mått samt mått på mångfald och sammanlänkning. Exempel på specifika metricer är NP (antal patchar), MPS (genomsnittlig patchstorlek), ED (kantdensitet), LSI (landskapets formindex), CONTAG (contagion), SHDI/SHEI (landskapets mångfald och jämnhet) samt IJI och olika närhets- eller kopplingsmått.

Landskapsmetricer används inom landskapsekologi, bevarandeplanering, markanvändningsplanering och ekosystemtjänstbedömningar. De bygger på raster- eller vektorbaserade data och kräver ofta särskild programvara, till exempel FRAGSTATS eller programvarupaket i R och GIS som innehåller landskapsspecifika tillägg. Metricernas tolkning är beroende av val av skala och klassificering, och olika metoder kan ge överlappande eller vilseledande resultat utan noggrann kontext.