Lägesdata

Lägesdata är information som beskriver en objekts eller enhetens plats i rum. Inom geoinformation används begreppet främst för koordinater och deras kontext, såsom höjd över ellipsoid eller geoid, samt tidsstämpel och ibland riktning eller rörelse. Lägesdata används i kartläggning, navigering och spårning, och kan variera i noggrannhet och upplösning beroende på insamlingsmetod.

Viktiga beståndsdelar inkluderar position (ofta i geografiska eller kartesiska koordinater), referenssystem (CRS), tidpunkt, noggrannhet och osäkerhet, källa och metod (GPS, GNSS, sensornätverk, manuell uppmätning).

Standards och kvalitet: metadata enligt ISO 19115 eller liknande standarder används för att beskriva lägesdata. Kvalitetsegenskaper som rumslig noggrannhet, tidsnoggrannhet och spårbarhet till rådata är viktiga. Temporal dimensionering innebär att data ofta har tidsstämpel och kan vara del av en tidsserie.

Insamling och format: lägesdata samlas in med GNSS, geodetiska nätverk, styrsystem, sensorer eller mobila enheter. Vanliga format och lager i GIS inkluderar GeoJSON, Shapefile, GML, GeoTIFF eller databaser som PostGIS; samt API:er för realtidsdata.

Användningsområden och integritet: användningsområden inkluderar kartläggning, transport och logistik, stadsplanering, miljöövervakning och katastrofberedskap. Hantering av lägesdata påverkas av integritets- och dataskyddsfrågor; tillgång till och behandling av positionella uppgifter bör följa tillämplig lagstiftning såsom GDPR och beakta anonymisering och samtycke när så krävs.