Kärlkirurgi

Kärlkirurgi är en medicinsk specialitet som arbetar med sjukdomar i artärer, vener och lymfkärl utanför hjärtat och centrala nervsystemet. Målet är att återställa blodflöde, förebygga komplikationer och bevara funktion. Behandlingen kan vara medicinsk, endovaskulär eller kirurgisk, och ofta krävs en tvärvetenskaplig strategi.

Vanliga tillstånd inkluderar ateroskleros med stenos eller ocklusion i perifera artärer, aortaanuerysm (i stora kroppspulsådern och andra segment), karotissjukdom, venösa sjukdomar såsom varicer och venös insufficiens samt djup ventrombos och lymfödem. Akuta tillstånd inkluderar ruptur eller dissektion som kräver snabb kärlkirurgisk åtgärd.

Diagnostik används för att bedöma kärlens tillstånd och planera behandling. Vanliga metoder är duplexultraljud, datortomografiangiografi och magnetresonansiangiografi; konventionell angiografi används ofta som följe vid behandling.

Behandling kan innefatta öppna kirurgiska ingrepp såsom bypass eller aneurysmreparation och endovaskulära tekniker som endovaskulär aneurysmreparation (EVAR/TEVAR), karotidstentning och perifera stentningar. Vid venösa tillstånd används oftast endovaskulära metoder, laser- eller scleroterapi och ibland kirurgiska åtgärder.

Utbildning och yrkesutövning varierar internationellt. Kärlkirurgi kräver läkarlegitimation, efterföljande kirurgisk utbildning och ofta en specialisering i kärlkirurgi. Risker vid ingrepp inkluderar blödning, infektion, trombos, stroke och hjärtinfarkt, och noggrann uppföljning är vanligt.