Källhänvisningar

Källhänvisningar är uppgifter som gör det möjligt att identifiera och lokalisera de källor som använts i en text samt ge upphovsmännen erkännande. Genom källhänvisningar kan läsaren verifiera uppgifter, följa uppgifter och bedöma textens trovärdighet. De bidrar även till att motverka plagiat genom att tydligt särskilja egna idéer från andras.

Källhänvisningar kan placeras som löpande text (in-text referenser), i fotnoter eller som slutnoter, och tillsammans med en litteratur- eller bibliografilista i slutet av verket. För varje referens ska uppgifterna vara tillräckliga för att läsaren ska hitta källan: ofta författare, titel, utgivningsår, och övriga uppgifter som utgivare, volym, sidor, samt digitala identifierare som DOI eller URL och åtkomstdatum för webbkällor.

Det finns olika referenssystem som används i akademiska sammanhang, till exempel APA, MLA, Chicago eller Harvard-systemet. Valet av system styrs av ämne, institution eller tidskrift, och det är viktigt att använda samma system konsekvent genom hela arbetet. I svenska sammanhang är vanligt förekommande författare-år-systemet (Harvard) eller numeriska/anteckningsbaserade stilar i fotnoter.

Praktiska råd är att noggrant anteckna källor under arbetets gång, inklusive titel, författare, år och sidnummer. För elektroniska källor bör man alltid ange fullständig URL samt åtkomstdatum om innehållet kan förändras. Kontrollera att referenslistan speglar de citerade källorna och följer valt system genom hela texten.