Kylvattenfrigöring

Kylvattenfrigöring, eller kylvattendegassing, är en process för att avlägsna upplösta gaser ur kylvatten som cirkulerar i industriella kylsystem. Vanliga gaser som avlägsnas är syre och koldioxid, men även andra luftbaserade gaser kan finnas i vattnet. Genom att reducera mängden lösta gaser minskar riskerna för korrosion, oxidskiktbildning och biologisk påväxt, vilket förbättrar effekt och livslängd hos värmeväxlare och övrig utrustning.

Metoderna för kylvattenfrigöring inkluderar vakuumfrigöring och termisk frigöring. Vid vakuumfrigöring används lågt tryck i en deaerator eller ett liknande kärl så att gaser frigörs från vattnet och ventileras ut. Vid termisk frigöring värms vattnet upp nära eller över ångtrycket för att gaser ska lösgöras och avgaseras, ofta i en separat enhet som kopplar samman uppvärmningen med avgasningen. Mekanisk frigöring kan också förekomma i spryt- eller packade kyluppsättningar där ökad yta och luftning underlättar gasernas avlägsnande.

Vanliga anordningar är deaeratorer, spraya-deaeratorer och packade kolonner som kombinerar uppvärmning, gasavledning och venting. Systemen kräver noggrann styrning av temperatur, tryck och sometimes kemisk oxygenavlägsning med tillsatser, för att upprätthålla låga nivåer av upplösta gaser och förhindra skadliga kemiska reaktioner.

Användningsområden inkluderar kraftverk, district heating, processtekniska anläggningar och större kylnät där kontrollerad avgasning förbättrar driftsekonomi och livslängd. Utmaningar kan vara energikrav, kostnader för utrustning och behov av kontinuerlig övervakning av gasnivåer.