Kvä

Kvä, ibland använt som förkortning för kväve i svenska sammanhang, avser i kemin och biologi ämnet kväve (nitrogen), som har atomnummer 7 och kemisk beteckning N. Inom vanliga förhållanden förekommer kväve främst som diatomisk molekyl N2, som har en mycket stark trippelbindning och är relativt inert under rumstemperatur och vid normalt tryck.

Kväve utgör cirka 78 procent av jordens atmosphere och är därmed den mest förekommande gasen i luften. Trots sin riklighet är atmosfäriskt N2 inte direkt biotillgängligt för de flesta organismer; kvävet måste fixeras till former som ammonium (NH4+) eller nitrat (NO3−) genom biologisk kvävefixering eller industriell fixation (till exempel Haber-Bosch, som producerar ammoniak för gödningsmedel).

Biologiskt spelar kvävet en väsentlig roll i alla organismer som byggsten i aminosyror, proteiner och nukleinsyror. Växter får tillgång till kväve främst genom rötter från jordens nitrater och ammonium, medan djur får kväve genom kosten. En stor del av kvävet som används i jord- och livsmedelsproduktion kommer från gödningsmedel; övergödning kan leda till eutrofiering och negativa effekter på ekosystemen. Förbränningsprocesser i energi- och transportsektorn kan bilda kväveoxid (NOx), som bidrar till smog och surt regn.

Isotopiskt förekommer kväve som 14N och 15N, användbara i forskning om kvävecykeln och metabolismen. Säkerhetssynpunkt är kvävegasen i sig inte giftig, men är en förträngande, asfyxiant gas vid höga koncentrationer i slutna utrymmen.