Kreatinmetabolismen

Kreatinmetabolismen avser kroppens hantering av kreatin: syntes, transport, upplagring, omvandling och nedbrytning. Kreatin fungerar som energibuffert i snabb muskelaktivitet genom fosfokreatinsystemet.

Syntes och ursprung: Endogent kreatin bildas främst i lever och njurar från glycin och arginin till guanidinoacetat, som sedan metyleras till kreatin med S-adenosylmetionin. Kreatin transporteras via blodet och tas upp av vävnader som skelettmuskulatur och hjärna via kreatintransportören SLC6A8.

Lagring och energimetabolism: I musklerna lagras mycket av kreatinet som fosfokreatin. Vid hög intensitet används fosfokreatin för att snabbt återbilda ATP i kreatinkinasreaktionen: fosfokreatin + ADP → ATP + kreatin. Denna mekanism möjliggör kortvariga kraftansträngningar och snabba återhämtningsfaser.

Nedbrytning och klinik: Kreatin bryts spontan till kreatinin och utsöndras i urin, vilket gör kreatinin till en vanlig njurfunktionmarkör. Föda som kött och fisk bidrar till kroppens kreatin; endogen syntes står för största delen. Kreatintillskott används inom idrott, men vid njurproblem bör användning övervägas. Störningar i kreatintransport (SLC6A8) eller syntes kan ge kreatinbristsyndrom med neurologiska symptom.