Konsekvensavvägning

Konsekvensavvägning är en metod inom etik, statsvetenskap och beslutsanalys som fokuserar på att jämföra de möjliga konsekvenserna av olika handlingsalternativ. I en konsekvensbaserad syn vilar legitimiteten hos beslutet på de förväntade resultaten för berörda individer eller samhälleliga grupper, ofta med mått på nytta, skada, kostnader eller risk.

Praktiskt innebär konsekvensavvägning att identifiera alternativ, kartlägga deras sannolika effekter, värdera dessa effekter och väga dem mot varandra. Vanliga metoder är kostnads-nyttoanalys (KNA) och flernkriterieanalys (MCDA), samt kvalitativa bedömningar när kvantifiering är ofullständig. Processen tar hänsyn till tidsaspekter, osäkerhet, distribution av effekter mellan olika grupper och eventuella fördelar eller rättvisa.

Användningsområden omfattar offentlig politik, myndighetsutövning, företagsetik, hälso- och sjukvård och teknikutveckling. Begränsningar inkluderar svårigheten att väga icke-numeriska värden som rättvisa och jämlikhet, osäkerhet i effekter och värderingar samt risk för att politiska eller ekonomiska intressen dominerar bedömningen. Som ett redskap bör konsekvensavvägning kompletteras av transparens, publicering av antaganden och möjliggöra för olika intressenter att granska processen.