Komprimeringar

Komprimeringar är processer eller åtgärder som minskar volym, storlek eller informationsmängd hos ett objekt eller en signal. Begreppet används i flera områden, främst inom mekanik och databehandling. Inom mekanik avser komprimering fysisk pressning av material vilket ändrar densitet och form och kan påverka materialets mekaniska egenskaper.

Inom datavetenskap handlar komprimeringar om att representera data med färre bitar. Man skiljer vanligtvis mellan förlustfri komprimering, där ursprungsdata kan återställas exakt (exempelvis ZIP, PNG, FLAC), och förlustfull komprimering, där viss information tas bort för att spara utrymme i utbyte mot kvalitet (exempelvis JPEG, MP3, H.264). Vanliga algoritmer inkluderar Huffman-kodning, Lempel–Ziv-följder och transformbaserade metoder som diskret kosinustransform.

Viktiga begrepp är kompressionsgrad (relation mellan ursprunglig och komprimerad storlek), kodnings-/dekodningstid, samt påverkan på kvalitet och kompatibilitet. För- och nackdelar beror på tillämpning: komprimering sparar bandbredd och lagringsutrymme men kan kräva beräkningsresurser och introducera artefakter vid förlustfull metod. Komprimeringar används i arkivering, strömmande media, kommunikation, bildbehandling och realtidsapplikationer. Val av metod avgörs av krav på kvalitet, hastighet och resurstillgänglighet.