Kolfiltrering

Kolfiltrering, eller aktivt kolfiltrering, är en filtreringsteknik som används för att avlägsna organiska ämnen, lukt, färg och vissa kemikalier från vätskor och gaser. Principen bygger på adsorption: molekyler binds till kolens yta och inuti dess porer, vilket gör att de avlägsnas från strömmen.

Aktivt kol tillverkas av kolrika råmaterial som trä, kokosnötsskal och bitumen och behandlas genom upphettning och ofta kemisk aktivering. Den höga porositeten och ytan ger stor adsorptionskapacitet. Kolens porer klassificeras som mikroporer (<2 nm) och mesoporer (2–50 nm); makroporer kan bidra till transport av större molekyler.

Kol används i olika former: granulärt aktivt kol (GAC), pulveriserat aktivt kol (PAC) och aktivt kolblock (ACB). GAC används i kontinuerliga filter för vatten och luft; PAC används när snabb adsorption önskas; ACB används i fasta filter där låg tryckförlust eftersträvas.

Användningsområden inkluderar dricksvatten- och processvatten, där kolfiltrering avlägsnar klor, smak- och luktämnen och vissa organiska föroreningar. Inom luftfiltrering reducerar det lukt och flyktiga organiska föreningar (VOC). Inom livsmedels- och kemikalieindustrin används kolfiltrering för färg- och föroreningsborttagning och förebehandling.

Behandling och underhåll: kol har begränsad kapacitet och måste bytas ut eller återaktiveras när adsorptionsförmågan är uppfylld. Regenerering sker vanligtvis genom termisk återaktivering eller kemisk behandling. Uttjänt kol kräver miljöanpassad hantering. För bästa resultat används kolfiltrering ofta tillsammans med förfiltrering och regelbunden övervakning av vattenkvalitet.