Kapacitetsreserver

Kapacitetsreserver är mekanismer i elmarknader som syftar till att säkra försörjningen av el genom att upprätthålla tillgänglig genereringskapacitet utöver vad som normalt behövs i marknaden. En kapacitetsreserver består vanligtvis av kraftverk eller andra resurser som åtar sig att vara färdiga att leverera el på kort varsel och som kompenseras genom särskilda kapacitetsbetalningar eller kontrakt.

I en normal marknad körs elproduktionen främst via spotmarknaden. När prognostiserad efterfrågan riskerar att överstiga tillgången, eller vid driftstörningar, kan kapacitetsreserven aktiveras och den åtagna kapaciteten tas i bruk. Leverantörer av kapacitet får vanligtvis en regelbunden betalning för att hålla sig tillgängliga, och kan få sanktioner om de inte kan leverera när systemet behöver dem.

Kapacitetsreserver kan omfatta olika typer av resurser, till exempel traditionella kraftverk som hålls i standby, snabba reglerkraftenheter eller efterfrågeflexibilitet från stora industriella kunder som kan minska sin förbrukning vid behov. Bestämmelserna för hur kapaciteten annonseras, vilka som är berättigade och hur länge avtalen gäller varierar mellan länder och regleringar. Förvärv av kapacitet sker ofta genom auktioner, bilaterala avtal eller reglerade tilldelningar.

Syftet med kapacitetsreserver är att motverka kapacitetsbrist och minska risken för elbrist under kalla perioder eller vid störningar i systemet, särskilt i marknader med hög andel intermittenta energikällor eller långa ledtider för ny kapacitet. De ses ofta som ett komplement till nätinvesteringar, efterfrågeflexibilitet och energilagring.

Kritik och utmaningar: Kapacitetsmarknader kan riskera att snedvrida prisbilden i elmarknaden eller stödja olönsamma anläggningar. Därför krävs noggrann utformning och övervakning av reglerna för att undvika ökade kostnader och upprätthålla marknadseffektivitet. I många länder hanteras kapacitetsreserver av nationella energimyndigheter och överföringsnätsoperatörer.