Kapacitetsplanering

Kapacitetsplanering är processen att bestämma vilken mängd produktionskapacitet som krävs för att möta förväntad efterfrågan under olika tidsrymder. Den rör sig vanligtvis över tre horisonter: kort sikt (veckor till månader), medelfrist (månader upp till ett år) och lång sikt (flera år). Planeringen omfattar både fysiska resurser som maskiner och lokaler och mänskliga resurser såsom arbetskraft, samt stödjande funktioner som underhåll och logistik.

Huvudproblemet är att hantera kapacitetsbegränsningar, balansera kostnader och servicenivå, samt hantera variationer i efterfrågan. Beslut kan innebära att justera produktionstakt, lägga till eller lägga ner utrustning, skifta arbetsscheman, eller använda outsourcing och lagerhållning. Kapacitetsplanering används för att undvika överkapacitet eller brist på kapacitet och att skapa robusthet mot fluktuationer.

Metoder som används inkluderar aggregatplanering, kapacitetskravsplanering (CRP) och olika optimerings- eller simuleringsbaserade tekniker. Man analyserar input som prognoser, ledtider, produktmix, lager samt tillgänglig arbetskraft och maskinparker. Resultatet blir en övergripande plan som anger hur mycket kapacitet som ska reserveras eller avsättas och när.

Användningsområden finns inom tillverkning, vård, tjänstesektorn och projektbaserade industrier där kapacitetsbalans påverkar leveransprecision och kostnad. Utmaningar inkluderar osäkerhet i efterfrågan, leverantörsvariationer och större osäkerheter i nykapacitetsinvesteringar. Mått på effektivitet inkluderar utnyttjandegrad, kapacitetsbuffert och servicenivå.