Jordförbindelserna

Jordförbindelserna är det nätverk av elektriska ledningar och anslutningar som binder alla ledande delar i en byggnads elektriska anläggning till jord. Huvudsyftet är att skapa en gemensam referenspotential och ge en lågimpedans väg för felströmmar, så att skyddsutrustningarna snabbt kan lösa ut och risken för elektriska stötar minimeras. Jordförbindelserna omfattar skyddsjordning, funktionell jord och utjämningsförbindelser.

Skyddsjord (PE) kopplar alla exponerade metalliska delar som kan beröras av människan till jord. Funktionell jord används för drift och EMC och är inte alltid avsedd som skydd mot elektriska stötar. Utjämningsförbindelser binder samman olika metalliska delar av byggnaden – såsom rör, byggnadsstomme och utsatt utrustning – för att upprätthålla samma potential och minimera farliga skillnader som kan uppstå vid fel.

En typisk jordförbindelse består av en jordtag (jordspett eller annan elektrod), en jordledare som förbinder utrustningen till elektroden och i vissa fall ett jordnät som kopplar samman byggnadens metallkonstruktioner. Olika nätkonfigurationer används i elektriska distributionen, såsom TN-, TT- och IT-system, där hur neutrala och jord kopplas varierar beroende på land och installation. Jordförbindelserna ska alltid dimensioneras och installeras för att ge låg impedans och vara tillgängliga för inspektion.

Standarder och underhåll: Krav finns i nationella och internationella standarder som reglerar jordning och skyddsjordning. Regelbunden mätning av jordens resistans, visuell kontroll av kablar, skyddsutrustningens funktion och återkommande provningar säkerställer att jordförbindelserna fungerar som avsett.