Jodföreningar

Jodföreningar är kemiska föreningar som innehåller grundämnet jod. De uppträder i många former, både som oorganiska jodider och jodatföreningar samt som organiska jodföreningar där jodatomer binds till kolkedjor eller aromatiska ringar. Jodets vanliga oxidationstal i fasta föreningar är −1 (iodid), +5 (jodat) och +1 eller +3 i vissa interhalogen- och oxiderade arter.

Egenskaper varierar beroende på typ: molekylärt jod är en mörkviolett, lätt flyktig substans som löser sig bättre i organiska lösningsmedel än i vatten, medan jodid- och jodatjoner bildar vattenlösliga salter. Organiska jodföreningar kan vara reaktiva i substitutioner och eliminationsreaktioner och används ofta som reaktiva mellanprodukter inom organisk syntes.

Förekomst och användning sträcker sig från biologiska system — jod är ett essentiellt spårämne i sköldkörtelhormoner — till tekniska tillämpningar. Jodföreningar används som antiseptika (t.ex. povidon-jod), i analytisk kemi (jodometri), inom medicinsk diagnostik och behandling med radioaktiva jodisotoper samt i vissa fotografiska och industriella processer. Silverjodid används i molnsådd.

Hälsa och miljö påverkas av jodföreningars kemiska natur: oorganiska jodider i små mängder är nödvändiga för hälsa, medan höga intag eller vissa organiska jodföreningar kan vara toxiska. I naturen cirkulerar jod mellan hav, atmosfär och levande organismer, där marina källor är särskilt viktiga.