Insamlingsmål

Insamlingsmål är det belopp som en insamlingsorganisation eller ett projekt siktar på att samla in under en viss kampanj eller under en bestämd tidsperiod. Målet fungerar som ett ekonomiskt ramverk för planering, beslut och kommunikation med givare och stödgivare. Ett insamlingsmål kan presenteras som brutto belopp (före avdrag för insamlingskostnader eller provisioner) eller som netto belopp (efter sådana kostnader). I praktiken kan målet delas upp per projekt, program eller ändamål och kopplas till en tidsram, till exempel en kampanj på flera veckor eller ett helt år.

Hur insamlingsmålet sätts varierar, men det beslutas vanligtvis av styrelsen eller ledningen utifrån behovet av finansiering, beräknade kostnader för program och drift, historisk insamlingserfarenhet, målgruppens givarmönster och rådande marknadsförhållanden. Vanliga ingångar är en budget för insamlingsinsatserna, uppskattning av hur mycket som kan samlas in per krona investerad i insamling och förväntad svarsfrekvens. Målet kan sättas realistiskt men ibland även använda stretchmål för att mobilisera extra stöd.

Användningen av insamlingsmålet är nära kopplad till transparens mot givare. Måltalet kommuniceras före och under kampanjen och följs upp löpande. Organisationer rapporterar hur insamlade medel används och hur resultatet förhåller sig till det lovade ändamålet, ofta i offentlig redovisning eller månadsvisa uppdateringar.

Regler kring insamling och redovisning varierar mellan länder. I Sverige finns branschorganisationer och lagstiftning som betonar tydlighet i hur insamlade medel används och hur redovisningen sker, vilket bidrar till förtroende hos givare och allmänhet.