IPtelefoner

IP-telefoner är telekommunikationsenheter som överför röst över nätverk som använder Internet Protocol (IP). De finns som hårdvarutelefoner som kopplas till företagsnätverk via Ethernet eller Wi‑Fi, samt som mjukvarulösningar (softphones) som körs på datorer, surfplattor eller smartphones. Samtal styrs vanligtvis med signaleringsprotokoll som SIP eller H.323, medan ljudmediet levereras över RTP.

Så här fungerar de: telefonen registrerar sig mot en IP‑baserad PBX eller VoIP-tjänst, upprättar samtal via signaling, och sänder ljud som RTP‑paket, kodade med codecs som G.711, G.729 eller Opus. För att ansluta till traditionella telefonlinjer används ofta gateway eller SIP‑trunking. Många IP‑telefoner får ström via PoE.

Fördelar och utmaningar: lägre kostnader, enkel central hantering, flexibilitet och stöd för distansarbete. Nackdelar inkluderar beroende av nätverkets tillförlitlighet och elförsörjning, krav på kvalitetssäkrad nätverksinfrastruktur (bandbredd, jitter, latens), samt säkerhetsrisker. Kryptering som TLS/SRTP och säkra nätverksinställningar krävs för att skydda samtal och data.

Standarder och användning: SIP är den mest använda signaleringsstandarden i moderna IP‑telefoner, medan H.323 används i äldre system. RTP hanterar medierna. IP‑telefoner används ofta i företagsmiljöer med on‑prem PBX, SIP‑trunking till operatörer eller i molnbaserade UCaaS‑tjänster. Utvecklingen mot molnbaserade och hybridlösningar har ökat flexibiliteten men kräver god nätverkssäkerhet och övervakning.