Hörnfogningar

Hörnfogningar är fogar som bildas där två väggar möts i ett hörn, vanligtvis inom murverk, betong eller lättkonstruktioner. De utgör en del av byggnadens tätning, stabilitet och estetiska avslutning. Hörnfogen måste ta upp rörelser mellan väggarna som uppkommer vid temperaturförändringar, sättningar och fuktförändringar utan att spricka eller släppa igenom vatten.

Syftet med hörnfogningar är att skydda konstruktionen mot vatten och luftinträngning, fördela belastningar jämnt i hörnet och möjliggöra små deformationer utan att fogarna spricker. I äldre byggnader kan hörnfogningen vara uppbyggd av traditionella murbruksmortar, medan modern byggnadsteknik ofta använder cement-lime-mortlar eller elastiska tätningsmassor för utökad vattenavvisning och rörelseupptagning.

Material och metoder varierar beroende på byggnadstyp och krav på rörelse, tätning och hållbarhet. Traditionell fogning använder murbruk och skarpt avpassade foglinjer, medan nyare metoder kan innefatta elastiska tätningsmedel av polymerer (till exempel polyuretan eller silikon) i kombination med vattentäta skikt. Vid yttre hörnfogar är vattenavvisande behandling och frostbeständiga material vanligt, medan innomhörnfogar prioriterar ljud- och inomhusklimatkrav.

Underhåll och kontroll av hörnfogningar är viktigt eftersom sprickor och avtagna fogar kan leda till fuktproblem och strukturella risker. Reperation sker ofta genom genomfogning (re-pointing) eller utbyte av skadade fogmassor för att återställa tätning och rörelsekapacitet. Se även fogning, murning och fasadbehandling.

---