Hæmningen

Hämningen är ett svenskt ord som refererar till inhibering, hinder eller dämpning av ett beteende, en process eller en reaktion. Ordet kommer från verbet hämma, som betyder att stoppa eller hålla tillbaka. Begreppet används inom flera olika områden för att beskriva något som begränsar eller bromsar en aktivitet.

Inom psykologi och vardagsspråk används hämningar ofta för att beskriva interna eller sociala spärrar som hindrar impulsivt beteende eller riskfyllda handlingar. Sociala hämningar kan påverkas av normer, uppfostran, situationella faktorer och rädsla för socialt omdöme. Hämningar kan vara både adaptiva—genom att främja samarbete och säkerhet—and hinderande när de begränsar frihet och kreativitet.

Inom biokemi och molekylärbiologi används hämning för att beskriva processer som minskar eller stoppar enzymatiska aktiviteter eller metaboliska vägar. Det finns olika typer av hämning, till exempel konkurrenskraftig hämning där en inhibitor tävlar med substratet om platsen i enzymets aktiva centrum, och icke-konkurrerande hämning där inhibitoren binder separat och påverkar enzymets aktivitet utan att blockera substratbindningen. Feedbackhämning är också vanlig, där slutprodukten i en väg återverkande hämmar en tidigare enzym.

Inom neurobiologi syftar hämning ofta på inhibitoriska synapser som sänker neurala aktiviteter, vanligtvis via signalsubstanser som GABA eller glycin. Denna typ av hämning är viktig för att kontrollera nervsystemets excitabilitet och att upprätthålla jämvikt i neural nätverksaktivitet.

Se även hämma.