Hjälpämnen

Hjälpämnen är ämnen som tillförs en produkt eller process för att underlätta bearbetning, stabilitet eller prestanda utan att i huvudsak vara den aktiva substansen. Begreppet används inom flera områden, bland annat kemi, läkemedelsframställning, livsmedelsproduktion och materialvetenskap.

I kemi och tillverkning kan hjälpämnen fungera som lösningsmedel, buffertar, stabilisatorer eller tillsatser som underlättar separationer och hantering. De kan påverka reaktionshastighet, viskositet och avdunstning och finns ofta kvar i slutprodukten i små spår eller tas bort före slutlig användning.

I läkemedel kallas de vanligtvis hjälpämnen eller excipienter. De inkluderar bindemedel, fyllmedel, desintegranter, smörjmedel, beläggningsmedel, konserveringsmedel och smak- eller färgämnen. Hjälpämnen bör i första hand vara inerta eller endast svagt aktiva och regleras noggrant vad gäller renhet, stabilitet och säkerhet för att inte påverka läkemedlets effekt eller säkerhet.

I livsmedel används hjälpämnen som emulgeringsmedel, stabilisatorer och förtjockningsmedel för att förbättra textur, stabilitet och bearbetning. De regleras av livsmedelsmyndigheter och märks enligt gällande regler.

I material- och analytiska sammanhang kan hjälpämnen vara surfaktanter, plastmedel eller andra tillsatser som påverkar bearbetningen eller analytiska resultat utan att vara det primära verksamma ämnet. Den centrala principen är att tydligt särskilja mellan hjälpämnen och aktiva ämnen och att utvärdera säkerhet, kompatibilitet och miljöpåverkan.