Hepeviridaevirusten

Hepeviridae är en familj av små, positiva-sense RNA-virus som infekterar ett brett spektrum av värdar, bland annat däggdjur och fåglar. Den mest studerade medlemmen är Hepatit E-viruset (HEV), som kan orsaka hepatit hos människor. Virionerna saknar vanligtvis hölje utanför värden och har en diameter på cirka 32–34 nm; i blodet kan vissa partiklar vara associerade med ett lipidhölje som följer värdmembranet (så kallad quasi-enveloped form).

Genom: Medlemmar av Hepeviridae har ett enkelt-strängt, positivt sense RNA-genom omkring 7,2 kb långt. Genomet är organiserat i tre öppna läsramar: ORF1 (replikations- och icke-strukturella proteiner), ORF2 (kapsidprotein) och ORF3 (ett litet multifunktionellt protein som deltar i frisättning och replikation).

Taxonomi och värdar: Familjen består av flera gener som förekommer hos både människor och djur. Den mest kliniskt relevanta gruppen tillhör Orthohepevirus-släktet och inkluderar olika HEV-genotyper som infekterar människor; andra medlemmar finns hos grisar, vilda djur och vissa fågelarter.

Värdar och transmission: Smittspridning sker huvudsakligen via fekal-oral väg genom kontaminerat vatten och livsmedel. Zoonotisk överföring har observerats för flera genotyper. Kliniskt varierar symtomen från asymptomatiska eller milda till akut hepatit; kronisk infektion kan uppkomma hos immunsuppressiva, och allvarlig sjukdom kan förekomma hos gravida kvinnor.

Diagnos och behandling: Diagnos ställs främst med RT-PCR för viral RNA i blod- eller avföringsprover samt med serologi. Behandlingen är oftast stödjande; kronisk HEV kan behandlas med ribavirin i vissa fall, och levertransplantation kan övervägas vid allvarliga fall.