Gammasstrålning

Gammasstrålning, även känd som gammastrålning, är en form av elektromagnetisk strålning som produceras av radioaktiva ämnen vid radioaktivt sönderfall. Denna typ av strålning har en mycket hög energi och en kort våglängd, vilket gör den mycket penetrerande. Gammastrålning är en del av det elektromagnetiska spektrumet, placerad mellan röntgenstrålning och kosmisk strålning.

Gammastrålning är olik alfapartiklar och betapartiklar genom att den inte består av partiklar utan är en energivåg. Den emitteras när en atomkärna befinner sig i ett exciterat tillstånd efter att ha genomgått ett annat sönderfall, som alfapartikelsönderfall eller betapartikelsönderfall, eller vid kärnreaktioner. När kärnan återgår till sitt grundtillstånd avger den överskottsenergin i form av en eller flera gammakvanta.

På grund av sin höga energi kan gammastrålning tränga igenom de flesta material. För att skydda sig mot gammastrålning krävs tjocka lager av tunga material som bly eller betong. Trots dess penetrationsförmåga är gammastrålning icke-joniserande på samma sätt som UV-strålning, men på grund av sin höga energi kan den orsaka jonisation i biologisk vävnad, vilket kan leda till skador och ökad cancerrisk vid exponering.

Gammastrålning har viktiga tillämpningar inom medicin, till exempel vid cancerbehandling (strålterapi) och medicinsk avbildning (PET-skanning). Den används också inom industrin för sterilisering av medicinsk utrustning och livsmedel, samt för materialprovning och inom forskning.