Förfalskningar

Förfalskningar är avsiktliga och vilseledande åtgärder för att imitera eller förändra föremål, dokument eller information i syfte att lura andra eller uppnå ekonomisk vinning. Begreppet omfattar bland annat falska pengar, falska identitetshandlingar, falska kontrakt och kvitton samt falska konstverk, produkter och diplom. Förfalskningar kan vara både analoga och digitala och kan riktas mot privatpersoner, företag och offentliga institutioner.

Vanliga typer inkluderar banknoter och mynt som ges ut av centralbanker, officiella dokument som pass och körkort, signaturförfalskning, samt konstnärliga förfalskningar och varuförfalskning. Digitala förfalskningar har ökat, exempelvis fejkade webbplatser, dokument med ändrade uppgifter, falska e-signaturer och deepfakes.

Bedrägliga metoder varierar: tryck- eller förfalskningsprocesser, falsk dokumentfästen, eller manipulation av digitala filer. För att motverka förfalskningar används autentiseringstekniker såsom säkerhetselement i pengar (vattenstämplar, metallfolier), dokumenthållningsförmåga, UV-ljus, IR-spektroskopi, och i digitala sammanhang kryptografiska signaturer, certifikat och kedja av tillit. Kontrollprocedurer innefattar verifikation av källor, jämförande analys och expertutlåtanden.

Lagstiftningen betraktar förfalskning som ett brott med flera typer av straff beroende på sammanhang, men i allmänhet innefattar gärningar såsom tillverkning, spridning eller användning av förfalskade handlingar eller föremål och uppsåt att lura. Offentliga myndigheter och företag arbetar ofta med riskbedömningar och utbildning för att minska utsattheten.

Historiskt har förfalskningar spelat en stor roll inom konst, överlåtelse av egendom och finans. Modern motåtgärder innefattar både tekniska skyddsåtgärder och rättsliga åtgärder som förbättrar spårbarhet och tillit i ekonomiska och administrativa processer.