Forskningsbaserade

Forskningsbaserade metoder och beslut är sådana som vilar på resultat från systematiska studier och vetenskaplig kunskap. Begreppet används ofta i utbildning, vård, offentlig förvaltning och näringsliv för att underbygga val av strategier, verktyg och policyåtgärder.

För att vara forskningsbaserade krävs vanligtvis en systematisk genomgång av tillgänglig forskning, bedömning av källornas kvalitet och en bedömning av hur resultaten tangerar det aktuella sammanhanget. Viktiga källor är peer‑reviewade artiklar, systematiska översikter och metaanalyser. Begreppet står ofta i relation till evidensbaserad praxis, där fokus ligger på vad som fungerar i praktiken.

I utbildning används forskningsbaserade metoder när undervisning utformas eller utvärderas utifrån vad forskning visar om effektivt lärande, motivation och bedömning. Inom vården innebär det användning av behandlingar och riktlinjer som stöds av forskning, ibland i kombination med klinisk erfarenhet och patientfaktorer. Inom offentlig policy används forskningsbaserade bedömningar för att formulera program och investeringar.

Begränsningar finns: forskningens resultat kan variera mellan grupper och sammanhang, och inte alla studier är direkt tillämpliga i praktiken. Implementering kan kräva anpassning och kontinuerlig utvärdering. Begreppet bör användas med kritisk hållning till källor och metod och undvika överförenkling eller missbruk av bevisen.