Flygplansdataflöde

Flygplansdataflöde beskriver hur data som genereras ombord på ett flygplan överförs till och från flygplanet samt mellan olika aktörer som operatörer, myndigheter och tillverkare. Det inkluderar realtidsdata från flygkontroll, sensorer och motorer samt historisk data som lagras för analys och diagnostik.

Data källor inkluderar flygstyrsystem (FMS), avionik, motorhälsomätningar, miljö- och kabindata, navigations- och väderdata samt användarinput från cockpit. Dessa data används för att övervaka flygningens prestanda och stödja beslut i olika verksamhetsfaser.

Kommunikationen sker via ACARS över VHF eller satcom, ADS-B out, CPDLC, FANS, samt interna dataflöden i nätverk som ARINC 429 och ARINC 664. Data överförs till och från marknät, flygbolagets operationscenter, flygplats- och tjänsteleverantörer samt underhållsorganisationer. Dataflödet är ofta del av större IT-arkitekturer som integrerar flygplansdata med planering, underhåll och säkerhetssystem.

Syftet med flygplansdataflöde är att stödja operativ planering och optimering, övervaka flygprestanda och säkerhet, genomföra underhållsdiagnostik och uppfylla regulatoriska rapporteringskrav. Det möjliggör även snabbare anpassningar till förändrade förutsättningar i luften och på marken.

Styrning och säkerhet är centrala frågor. Hantering av integritet och sekretess, risker för cyberintrång, dataåtkomstkontroll och säkra kommunikationskanaler är viktigt. Regler och standarder följs enligt ICAO, EASA/FAA och branschorganisationer som IATA. Framtiden innebär ökat datautbyte mellan flygplansflotta, digitala tvillingar, molnbaserad analys och bredare satellitkoppling.