Fettvävnaden

Fettvävnaden är en metabol vävnad som lagrar energi och deltar i flera fysiologiska processer. Den består huvudsakligen av adipocyter som lagrar triglycerider i en stor lipidvakuol, omgiven av stödjeceller och ett extracellulärt matrix. Det finns två huvudtyper av fettvävnad: vit fettvävnad (WAT) och brun fettvävnad (BAT). WAT fungerar främst som energireserv och har endokrin aktivitet, medan BAT innehåller många mitokondrier och uttrycker UCP1, vilket möjliggör termogenes i kyla.

Fettvävnadens lokalisering varierar: subkutant under huden, visceralt runt inre organ och kring muskler samt i andra vävnader. Subkutan fett fungerar som isolering och stötdämpning samt bidrar till kroppsform, medan visceralt fett är starkt kopplat till metabola risker. Fettvävnaden fungerar också som ett endokrint organ och frisätter adipokiner som leptin och adiponectin samt inflammatoriska cytokiner som påverkar insulinkänslighet och metabolism.

Utveckling och struktur: adipocyter bildas från mesenkymala stamceller i den stromal-vasculara fraktionen. Vid viktökning ökar både antalet och storleken på adipocyterna (hypertrofi; hyperplasi kan förekomma hos barn). Fettvävnaden är rikligt vaskulariserad och innervaterad och kan genomgå omorganisering vid obesitas, vilket bidrar till kronisk låggradig inflammation.

Fysiologisk betydelse och klinik: överdriven fettmassa, särskilt visceralt fett, ökar risk för insulinresistens, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och hepatisk steatos. Lipodystrofi och andra störningar i fettvävnaden kan leda till metabola komplikationer. Behandling av övervikt och livsstilsförändringar påverkar fettvävnadens struktur och funktion.