Felavgränsning

Felavgränsning är termen för en felaktig avgränsning eller definiering av gränser mellan områden, ansvarsområden eller dataset. Ordet används i flera sammanhang, bland annat vid geografisk kartläggning, administrativa gränser, kartdata och dataanalys, där en tydlig och konsekvent avgränsning är avgörande för korrekt tolkning och beslut. Felavgränsning kan därför uppstå när gränsen mellan två enheter definieras på ett sätt som inte överensstämmer med verkligheten eller med andra källor.

Orsakerna till felavgränsning varierar och kan inkludera bristfällig eller motstridande information, oklara kriterier för hur gränsen ska dras, förändringar över tid som inte uppdaterats i alla system, fel i koordinatreferenser eller projektioner, samt mänskliga misstag vid dataregistrering eller tolkning. I komplexa system kan flera faktorer samverka till att gränsen blir fel.

Konsekvenserna av felavgränsning kan vara betydande. De kan leda till överlappningar eller luckor mellan ansvarsområden, felaktig resursfördelning, snedvridna eller missvisande analyser, och i vissa fall rättsliga eller administrativa tvister. I analys- och beslutsstöd får felavgränsning också direkt inverkan på resultaten och slutsatserna som dras.

Förebyggande och hantering av felavgränsning fokuserar på tydliga avgränsningskriterier, validering och tvärvetenskaplig granskning, användning av flera datasätt och källor samt osäkerhetsanalyser. Ground-truthing, versionshantering av kartor och automatiska kvalitetskontroller är vanliga åtgärder för att minimera riskerna. Se även GIS, kartografi och avgränsningsprocesser.