Epiteelikerrokset

Epiteelikerrokset är skikt av epitelvävnad som täcker kroppens ytor och inre hålrum. De bildar en sammanhängande cellplatta som vilar på basalmembranet och saknar egna blodkärl. Epitelvävnadens huvudsakliga funktioner är skydd, reglering av passage av ämnen samt sekretion och sinnesfunktioner i vissa organ.

Epitelet klassificeras efter antalet cellager och cellernas form. Antalet lager kan vara enkelt (enkelskiktat epitel), flerskiktat eller pseudostratifierat. Cellerna kan vara platta (squamosa), kubiska (kubiska) eller cylindriska (kolumnära). Inom flerskiktat epitel finns keratiniserat (torkad keratin i huden) och icke-keratiniserat platt epitel.

Basalmembranet skiljer epitelet från underliggande bindväv. Epitelet är avsak av egna blodkärl; näring diffunderar från underliggande vävnad. Cellernas utsida är polariserad med en apikal yta som ofta står i kontakt med lumen eller yttre miljö, en lateral yta med cell–cell junctions och en basolateral yta.

Funktioner och lokaler: skydd i huden och slemhinnorna, absorption i tarmen, filtration i njurar, sekretion i körtlar, och sensorisk funktion i vissa epitelceller. Exempel på platser: stratifierat skivepitel i epidermis, enkelskiktat cylindriskt epitel i tarmkanalen, enkelt kubiskt i njurgångar, pseudostratifierat ciliärt epitel i luftvägarna.

Förnyelse: epitel har ofta snabb mitotisk omsättning; stamceller i basallagret reglerar regenerationen. Skador eller sjukdomar kan leda till metaplasi eller dysplasi i epitelet.