Energikris

Energikris, eller energikrisen, är en period då tillgången till energi upplevs som osäker eller otillräcklig i förhållande till efterfrågan. Krisen kännetecknas ofta av kraftiga prisförändringar och risk för störningar i leveranser av el, olja, gas och andra bränslen. Den påverkar hushåll, näringsliv och offentliga tjänster och kan uppstå när geopolitiska händelser, marknadsvolatilitet, infrastrukturproblem eller osäker energiproduktion samverkar.

Orsakerna till energikriser är mångfacetterade. Geopolitiska konflikter och sanktioner som påverkar olje- och gasflöden, begränsad produktionskapacitet, naturkatastrofer och extrema väderförhållanden som ökar efterfrågan kan försvåra försörjningen. Förnybar energi bidrar till längre siktiga mål, men intermittent produktion och brister i överföringsinfrastruktur kan orsaka kortsiktiga pris- och leveransrisker. Investeringar i energilagring, tur och rättvis prisbildning är ofta centrala delar av behoven.

Effekterna av energikriser är breda. Högre energipriser ökar konsumtions- och produktionskostnader, bidrar till inflation och påverkar hushållens ekonomi samt industriell konkurrenskraft. Krisen sätter också fokus på energisäkerhet, prisregleringar och beredskap, samt på politiska beslut om att öka effektiviteten och diversifiera energikällor.

Historiskt har energikriser uppstått vid oljekriser på 1970-talet och senare under regionala marknadshändelser. Under 2020-talet framkom en omfattande europeisk energikris kopplad till global gasförsörjning, prisvolatilitet och beroende av importerad energi. Åtgärder inkluderar stärkt energisäkerhet, stöd till hushåll och företag samt långsiktiga investeringar i infrastruktur och renare, flexibla energikällor.