Duggpunktsnivå

Duggpunktsnivå är en term inom meteorologi som betecknar den temperatur vid vilken vattenångan i luften når saturation och dagg bildas när trycket antas vara konstant. Begreppet motsvarar det som i svensk meteorologi oftast kallas daggpunkt eller daggpunktstemperatur, och duggpunktsnivå används ibland som synonym. Daggpunkten är ett direkt mått på luftfuktigheten: ju högre daggpunkt, desto fuktigare är luften och desto större är risken för dagg, dimma eller frostbildning på kalla ytor.

Beräkning och mätning: Daggpunkten kan beräknas från lufttemperatur och relativ fuktighet. En vanlig approximation är Magnus-formeln: γ(T) = (aT)/(b+T), där γ är daggpunktsrelativt uttryck och T_d = (b γ)/(a−γ). Vanliga parametrar är a ≈ 17,27 och b ≈ 237,7 °C. Mätningar kan göras direkt med hygrometrar eller daggpunktssensorer, eller beräknas från temperatur och relativ fuktighet i väderprognoser.

Användning: Duggpunktsnivån används i väderprognoser, jordbruk, byggnation och fuktkontroll samt i HVAC-system och lagringsmiljöer för att bedöma risk för dagg, dimma och kondensation på ytor och i utrustning. Den är särskilt viktig vid planering av bevattning, skugga, ventilation och kyl-/uppvärmningsstrategier.

Relationer och begränsningar: Daggpunkten är relaterad till relativa fuktigheten och temperaturens utveckling. Den skiljer sig från frostpunkt, som är den temperatur där vattenförening fryser i närvaro av isbildning. I praktiken används daggpunktens nivå som en indikator på när ytor riskerar att bli fuktiga eller isiga under olika väderförhållanden.