Detektionsmetoder

Detektionsmetoder är tekniker och procedurer som används för att avgöra om ett visst ämne, fenomen eller händelse finns närvarande i ett system. De fokuserar ofta på detektion (presence/absence) och i högre grad på att indikera om något är närvarande än att exakt mäta dess mängd. Beroende på princip kan metoderna vara kemiska, fysiska, biologiska eller elektromagnetiska och kan vara direkta eller indirekta, kvalificerande som kvalitativa eller kvantitativa, in situ eller ex situ, invasiva eller icke-invasiva.

Direkta metoder försöker få fram signalen direkt från måltillståndet; indirekta metoder baserar sig på en relaterad signal eller reaktion. Kvalitativa metoder ger ett ja/nej-svar eller kategorier; kvantitativa metoder ger ett mått på koncentration eller omfattning. Viktiga prestandaegenskaper inkluderar känslighet, specificitet, detektionsgräns (LOD), dynamiskt område, noggrannhet och reprodukibilitet. Metoder valideras ofta med kalibreringskurvor, kontroller och standarder, och prestanda bedöms under realistiska förhållanden.

Användningsområden sträcker sig från medicinsk diagnostik och klinisk laboratorieanalys till miljöövervakning och livsmedels- och processindustri. Inom medicin används t.ex. biomarkörtester, avbildningstekniker och molekylära tester. Inom miljöövervakning samlas data om luft, vatten eller mark med sensorer och spektroskopi. Inom industrin används processövervakning och kvalitetssäkring, medan cybersäkerhets- och övervakningssystem använder detektionstekniker för avvikelsedetektion.