Designgranskning

Designgranskning är en formell, strukturerad utvärdering av en design för att bedöma att den uppfyller krav, begränsningar och risker innan nästa utvecklingssteg. Syftet är att tidigt identifiera brister, säkerställa användarbehov och genomförbarhet samt förbättra kommunikation mellan intressenter.

Granskningar kan ske i olika stadier, från koncept- och arkitektur till detaljerad design. De gäller produkter, mjukvara, maskindesign eller byggkomponenter. En granskningspanel med experter från flera discipliner, tillsammans med projektledning, kvalitetssäkring och användar- eller säkerhetsspecialister, går igenom dokument, modeller, prototyper och simuleringar. En checklista används för att bedöma kravtäckning, risker, prestanda, underhållbarhet, kostnad och tidsplan.

Processen brukar bestå av planering, förberedelse, genomförande och uppföljning. Mötet innehåller en presentation av designen och panelens frågor. Identifierade avvikelser klassificeras som åtgärdsobjekt med ansvariga och deadlines. Beslut kan vara godkännande, villkorat godkännande eller krav på revidering innan nästa fas.

Fördelar inkluderar bättre kvalitet, tidigare riskhantering och tydligare kravspårning. Utmaningar är bland annat risk för överdriven formalism, upplevd byråkrati eller bristande deltagande. Effektiviteten ökas ofta genom en tydlig process och anpassning till företagets styrningssystem.

Relaterade begrepp är arkitekturgranskning, kravgranskning och test- eller verifikationsgranskningar. Designgranskning används vanligt inom teknik, programvaruutveckling och byggprojekt som del av kvalitetsstyrning och riskhantering.