Deregulerings

Deregulerings, eller avreglering, är processen där offentliga regleringar och restriktioner i en viss sektor eller marknad tas bort eller förenklas. Målet är ofta att främja konkurrens, öka effektivitet, sänka kostnader och utöka konsumentvalet. Avregleringar har varit centrala i ekonomisk politik i många länder sedan andra hälften av 1900-talet, särskilt under 1980-talet och framåt.

Områden som ofta har avreglerats inkluderar transport, telekommunikation, energi och finans. Exempelvis har prisregleringar och in- och utträdesbegränsningar mildrats eller upphävts, och statliga monopol har omvandlats till mer konkurrensutsatta marknader. Samtidigt har konkurrenslagstiftning och tillsyn stärkt för att förhindra missbruk av marknadsmakt och skydda konsumenter.

Effekter av dereguleringspolitik varierar. Fördelar som nämnts är lägre priser, större valmöjlighet, innovation och effektivitet. Nackdelar kan vara prisvolatilitet, arbetsmarknads- eller sociala konsekvenser, och risker för underproduktion i sektorer där marknaden inte själv reglerar leveranssäkerhet eller allmännyttiga funktioner. I vissa fall krävs fortsatt reglering av natur monopol, miljöskydd eller säkerhet.

En framgångsrik dereguleringspolitik tenderar att kombineras med konkurrenspolitik, konsumentskydd och stark tillsyn för att hantera negativa effekter och skydda allmänintressen.